onsdag 15 december 2010
fredag 2 juli 2010
Så såg han det
Ett tag in i boken tog den sig verkligen. Första delen av memoarerna borde helt enkelt ha strukits, de var en genomgång av de "affärer" som (s) och Carlsson genomled under åttiotalet. I efterhand ter de sig alla lite futtiga: Boforsaffären, Ebbe och Kjell Olof Feldts frus attack på S i DN (ja det är sant! Redogör för den om någon minns!?!). Och som en följd framstår Carlsson som rätt futtig, gnällig och långsint i bokens första 150 sidor - helt i onödan! För sen tar den sig!
Carlsson är en ledare som drivs av övertygelse och rationalitet och som under sin tid genomdrev stora och svåra reformer. Kreditmarknadens avreglering, Öresundsbron och EU- inträde.
Det som ger boken driv är att man vill komma fram till 1991. Vad ska han säga om Feldts monumentala attack på S? Boken "Alla dessa dagar" var ju ett veritabelt vallokomotiv i de borgerligas kampanj.
Och till slut kommer han dit. Och argumenterar för sin sak: han ansåg att både finanspolitiken och penningpolitiken genomförde tillräckligt hårda åtstramningar för att bevara förtroendet för kronan liksom att lönebildningen, trots en del knorr, även den fungerade väl men att alla dessa krafter som verkade i rätt riktning inte förmådde motverka den ofantliga expansionen av krediter efter kreditavregleringen. Vidare hävdar han om Feld och dåvarande riksbankschefen Bengt Dennis att det var dessa två som genomdrivit avregleringen och därefter aktivt blundat för dess effekter samtidigt som de fokuserat helt på lönebildningen och finanspolitiken.
Att läsa hans resonemang gjorde mig verkligen sugen att läsa om Alla dessa dagar(som jag läste när den kom och inte minns överdrivet mycket av) och att se om Feldt någonstans gått i svaromål mot Carlssons bild.
En frustrerande sida för den skvallerintresserade är hur konsekvent Carlsson avhåller sig från att kommentera personer och personfrågor. De två saker som jag var mest intresserad av när jag valde att läsa boken var att höra vad han tyckte om det som måste upplevts som ett stort svek av Feldt samt att höra hur han såg på spelet kring sin eftertträdare. Sahlin och hennes kontokortsanvändande och Perssons "Nej".
Där fick man inte mycket på benen dock. Feldts beskrivning av att hela tiden ha hindrats från att göra det han såg som nödvändigt säger sig Carlsson inte känna igen ( mängder av sådana åtgärder som Feldt skriver om nämndes aldrig enligt Carlsson). Utöver det inte ett ont ord om Feldt. Om Sahlin säger han i princip inget utom att han dementerar att hon var av honom utvald kronprinsessa. Han hävdar sig inte ha satt sig in i kontokortsskandalen, vilket kan tyckas lite svårt att tro.
Om Persson säger han bara att han inte alls tror att Perssons nej alltid var menade att bli ett ja till slut.
En person uttalar han sig dock mycket om. Det är en person
Som han verkligen inte tycker om. Oj, vad han inte tycker om honom. Personen är Carl Bildt, och det enda positiva som Carlsson lyckas få fram om honom under ett antal hundra sidor är att Carlsson visste hur svår det ibland kunde vara att vara statsminister. Utöver det: endast negativa omdömen. Till slut börjar man bli nyfiken, när ska författaren beskriva VARFÖR han tycker så otroligt illa om Bildt. Inget svar innfinner sig dock och jag slår igen en intressant, frustrerande och spännande bok.
torsdag 1 juli 2010
Episkt och sagolikt
Igår fick Saba sitt första sommarskrubbsår på knäet. Första för sommaren. Första för livet. Hon växer upp så fort.
onsdag 23 juni 2010
Kort semester
Vi har varit på en fantastisk liten kortsemester Saba och jag, uppe i
Hälsingland. Två dygn med sol, bad(Saba, inte jag) och barfotaspring
i gräset. Roligast var att Saba nästan inte alls var rädd eller blyg
för farfar och farmor!
Nu är vi hemma igen och ska just sova och det ska bli fantastiskt
skönt. Imorgon är det lunch med Matts och besök hos Birgitta på
Lidingö. Sedan packa för midsommar på Arholma.
måndag 14 juni 2010
Sjuka
Vi är lite sjuka idag båda två. Tycker lite synd om oss själva
sådär. Fast ändå ganska mysigt... Egentligen borde vi sova båda
två, fast vi drar på det. Eller vi. Det är Saba som drar på det.
Det är hon som bestämmer. Och så ska det ju vara.
torsdag 29 april 2010
Kindness of strangers
oss, han visade oss bilderna i sin kamera och sa sedan att han kunde
ge oss bilderna via epost om vi gav honom vår adress. Nu kom de!
Roligt! Tack så mycket Gaurang Ganeriwala.
onsdag 28 april 2010
söndag 18 april 2010
För övrigt..
Slut på snabbt uppladdade bilder
fredag 16 april 2010
tisdag 13 april 2010
I regnskogen på berget Batukaru
Här uppe i regnskogen på berget Batukarus sluttningar är det som att komma till en helt annan värld. Vi har utsikt ut över hela södra Bali och ser ända bort till havet. På en promenad i regnskogen idag pekade vår guide ut var och varannan växt som något man känner och inte känner till, och vi blev ideligen överraskade. Tänk vad mycket gammal kunskap som finns om hur alla olika plantor ska användas. Vi såg kaffebönor, hallon, durian, kakaoplanta, rabarber, bananer, bambu, teak, lianer mm. Berget Batukaru är för Balineserna ett heligt berg och det mest bördiga på ön på grund av rikliga regn. Därför finns det flera tempel på berget bland annat ett längst upp på toppen. Man tror ju att ett tempel ska vara åtminstonde en byggnad, men två tempel som vi gick förbi på vägen var bara minihus, som små altare.
När vi kom hit till ecolodgen igår stannade bilen utanför några hus dit vi trodde vi skulle, men i stället började vi promenera iväg en lång bit längst med sluttningen och började efter ett tag skämmas rätt rejält över all vår packning. Vi har en hel del med tanke på att vi har med vagn, bilbarnstol, blöjor, välling, kläder för strand stad och berg för oss tre plus att vi gjort endel shopping. Vårt hus som vi kom fram till var i alla fall det mest fantastiska, med veranda ut mot den magnifika usikten, stort rum och ett badrum som är halvt utomhus med öppningar mot bergen och skogen. Lite liknande känsla som vårt boende i Masai Mara i Kenya och ett av ställena vi bodde på i Gambia. Efter en stund kom vårt bagage. Några små tjejer som bar våra tunga resväskor på huvudet ner längst med sluttningen till vårt hus!! Då skämdes vi ännu mer över alla våra saker.
Så vårt hus är jättehärligt. Enda minus är att det inte finns nåt staket på verandan. Och Saba är just nu väldigt ivrig på att träna sin nya färdighet att klättra upp och ner för trappor och andra kanter. Vilket inte är alls någon bra kombination eftersom det är rätt ordentligt brant nedanför verandan. Men vi är mycket uppe i huvudbyggnaden ändå där de har en kombinerad matsal och vardagsrum där det är jättemysigt att bara slappa och där Saba kan krypa omkring som hon vill. (Förutom in i köket där de håller på och fixar med maten, och där är det förstås också absolut roligast..)
måndag 12 april 2010
Hanoman-den goda vita apan
Titta vad fin Camillas teckning blev! Han ser lite ruskig ut men är en
av de goda enligt hinduisk tro.
söndag 11 april 2010
Balinesisk dans
Idag på morgonen var vi tillbaka vid Arma för att se barn träna på
balinesisk dans - det var fantastiskt!! Här är några av de äldre
tjejerna som dansade.
lördag 10 april 2010
Ubudlördag
Idag har vi varit på Arma museum. Camilla har bokat in sig på en
målarkurs till imorgon. Sedan var det lunch, Saba åt grillad tonfisk
och potatismos. Efter det köpte vi ett överkast till vår säng hemma
och en leksak till Saba. Efter det gick vi till monkey forrest och
tittade på makakaapor och häftiga statyer som den i set här
inlägget.
fredag 9 april 2010
Ubud
Nu är vi i Ubud. Otroligt vacker och mysig stad. Igår kväll när vi
kommit gick vi på en traditionell dansuppvisning som Saba blev helt
upppslukad av. Nu är det lunchdags och vi han just in innan ett
åskregn började forsa ner.(syns i bakgrunden)
torsdag 8 april 2010
Framme!
Nu är vi framme på Gili Trawangan, paradisön. Varmt och härligt.
( kalendern till höger uppdaterad också om ni vill se våra planer)
måndag 5 april 2010
Domenica Italiana
Idag har vi bytt hotell och vi bor numer på “Dream Village” som ligger en bit norrut på ön där det är lite lugnare. Hotellet drivs av italienaren Angelo som bott och verkat på ön i ett tjugotal år. Lunch och middag har vi tagit ännu en bit norrut på Blu d'aMare (det är en italiensk ordvits, havet är Mare, blu är färgen på havet, blu d'amare betyder blått att älska). Båda gångerna fick vi den italienska påskakan Colomba som jag i vanliga fall brukar tycka är rätt torr och tråkig, men här var den bra. Kanske för att den var hembakad. Middagen var, liksom de tidigare middagarna tillsammans med Christel, Micke och Adela.
Allt har varit väldigt mysigt och lugnt utom att vår dotter hade en lite hård mage som är både smärtsamt och tröttande för en liten bebis. Nu ligger hon här bredvid mig i sängen och sover väldigt djupt och vi är i valet och kvalet: ska vi väcka henne så att hon kan få sin kvällsamning och kvällsvälling eller ska vi låta henne sova.
Vi har både AC och fläkt på eftersom Angelo och hans personal var otroligt övertygade om att de myggspiraler som vi köpt och som vi brukar ha tänt på kvällen utanför våra rum var mycket skadliga för små arn. Är det så? Har ni hört något om det? Jaja, vi tog det säkra före det osäkra och lät bli att tända spiralen och nu kör vi fläkten på Angelos inrådan eftersom den ska vara bra för att hindra att man blir myggbiten.
Nu måste jag sova.
Internet
Vi har sakta färdats mot sämre och sämre uppkoppling mot nätet.
Bra
Under de första fem dagarna, när vi bodde hos Lotta och Alastair så hade vi deras bredband med trådlös uppkoppling som var så snabb så jag utan problem kunde se det senaste avsnittet av Lost streamat.
Inte riktigt bra
Sedan bodde vi på hotellet Grace´s Villa. Där fanns det ett trådlöst internet som fungerade relativt bra. Bara det att Grace, som var sjuttio år tyckte att det var bäst att ha det avstängt och så fick man gå till henne och säga till när man ville använda det. Jag vara lite irriterad sista kvällen då jag tänkt skypea hem och vi kom tillbaka rätt sent från vår middag och hon hade stängt av internet för dagen.
Ett litet plus för den här tiden i Seminyak var att förutom hemma i Grace´s Villa så fanns det gratis trådlös internet på de flesta restauranger.
Ännu lite sämre
Väl uppe i Lovina, på Rambhutan boutique hotel var det trådlösa internetet långsammast dittills och det var inte gratis. Man fick lov att köpa ett lösenord för 100 000 Rp (80 svenska kronor) som gällde för sex timmar. Under vår vecka där gjorde vi av med fem eller sex sådana koder.
Sämst
På paradisön Gili Trawangan blev vi informerade om att ett tio timmars kort för trådlöst internet kunde köpas för endast 55 000 Rp, vilket jag tyckte var strålande, lät ju både billigare och bättre, speciellt som de koder man fick enligt uppgift skulle kunna gå att använda över hela Indonesien. Det visade sig dock lova betydligt mer än det kunde hålla. För det mesta kom vi inte ens in på nätverket. När vi väl gjorde det så var det olidligt långsamt. När vi sedan skulle byta hotell så hoppades jag att det skulle vara bättre där, men väl på plats visade det sig att de hade exakt samma system. :-(
Jaja, annars har vi det bra. Mer inlägg kommer senare. Om vi hittar en uppkoppling.
fredag 2 april 2010
Vi lämnar Lovina
31 mars
Just nu sitter vi i bilen på väg från Lovina till Padangbai. Vi ska stanna en natt i Padangbai och sen ta färjan till Gili Trawangan i morgon bitti. Vi är redan en timme försenade pga att vi skulle stanna i Singaraja för att köpa några saker som vi inte hittat i småbutikerna runt Lovina: blöjor, katrinplommon, tandtråd, myggspiraler. Det borde inte ha tagit en timme,,, men innan man förklarat för butikspersonalen vad man vill ha och de har förstått och sen försöker hjälpa till att hitta det trots att det i slutändan ofta inte finns så tar det sin lilla stund. Framförallt tack vare att de är så otroligt hjälpsamma och gör allt för att hitta en lösning. Och det är ju väldigt gulligt av dem men lite frustrerande när man har bråttom. De verkar ha hur mycket tid som helst eftersom de säkert är tio om inte tjugo expediter per kund. Så känns det i alla fall. Man kan undra hur mycket lön de egentligen har med tanke på att det samtidigt är så få kunder i dessa affärer. Till slut fick vi i alla fall tag på allt utom katrinplommon, efter att ha stannat i två olika affärer. Men vi hittade lite päron i stället som ju också ska sätta fart på magen.
Vi åker på en väg som går längst med stranden utmed Balis norra kust. Här uppe är sanden svart och överallt ligger små fiskebåtar i vita, gröna, röda och blå färger. I stället för köl har båtarna en bambustock på vardera sida nån meter utanför båten för att balansera de smala båtarna som i övrigt ser ut ungefär som kanoter. Det är likadana båtar som vi åkte på delfinsafari och snorklade från.
Det är otroligt vackert längst med vägen. Deras hus ser ut som små tempel med sneda tak med tegelfärgade takplattor och små drakar i hörnen som pekar uppåt. Fönster och dörrar är utsmyckade med vackra träsniderier och de har gudomligt vackra trädgårdar med blommande träd, frangipani, lotus, hibiskus, och blommor, små fontäner och skulpturer. I var och varannan husknut finns små husaltare, ofta med elefantguden Ganesha. Två gånger om dagen ger de gåvor i handvikta små lådor och strutar gjorda av bananblad med blommor, rökelse, mat och dryck. Ofta ris och kaffe. De är som små vackra konstverk i fantastiska färger, som ligger vid gatkanter och trottoarer. Ibland högvis. Man försöker gå försiktigt så att man inte råkar kliva på dem så att de blir förstörda, men de själva verkar inte bry sig så mycket om det. De har också en typ av dekorationer längst med vägen utanför sina hus som ser ut som stora vackra kastspön nedstuckna i marken. Flätade av nån typ av strå eller vass och längst ut på “snöret” hänger som ett litet hus. Jag tror att man har möjlighet att få se hur de tillverkar dem på ett ställe vi kommer bo på senare uppe i bergen.
Nu sover både Saba och Isak i baksätet. Saba i sin bilstol som vi är så glada att vi har med oss. Vi kan inte ens tänka oss hur det hade varit utan den. Om man tex skulle ha haft henne i sele på magen i bilen så hade hon ju blivit tokig efter 10 min, och man själv också och båda helt kokheta. Men framförallt för att hon ska åka säkert förstås. Och tyvärr så blir hon helt kokhet i stolen också. Men oftast sover hon. Här åker de med sina småttingar i knät på motorcyklarna, ibland med hjälm men oftast inte.
Vagnen som vi köpte funkar också jättebra och Saba tycker att det är så spännande att sitta framåtvänd och titta på allt som händer på gatorna. Ibland kanske lite väl spännande. Hon hinner knappt med att vrida huvudet efter allt hon vill titta på. Motorcyklar, hundar och katter var mest spännande i Lovina. Hennes förkylning är mycket bättre nu även om hon fortfarande hostar endel på natten och är lite snorig. Myggbetten ser också bättre ut nu. De senaste nätterna har vi fått myggspiraler att ställa utanför dörren till huset och det känns som det funkat bra. Så det var en anledning till att vi ville åka till affären så att vi kunde köpa med egna om det inte finns på Gili Trawangan. Saba är duktig på att dricka ordentligt men ändå har hon varit lite hård i magen trots att hon äter fullkornsvälling morgon och kväll och oftast gröt på eftermiddagarna. Hon äter bra av vanlig mat också. Avocado, ris, korvar, köttbullar, nasi goreng, fisk, bröd, frukt, potatis... I början verkade hon inte ha så mycket aptit i värmen men nu är det inget problem längre.
onsdag 31 mars 2010
Sista middagen i Lovina
Idag är det sista dagen här, imorgon åker vi till padangbai och
sover en natt och sedan vidare till gili trawengan. All
restaurangpersonal älskar att ta Saba och gå runt med henne.
Ovan skrevs igår men internet strulade. Nu är det åter kväll och vi
sitter i hamnstaden padangbai, imorgon åker vi speedboat till gili
trawangan.
tisdag 30 mars 2010
söndag 28 mars 2010
lördag 27 mars 2010
Tropis Bistro
Usch, stackars Saba är inte frisk nu. Hon nyser och snorar väldeliga.
Vi är på Tropis Bistro som ligger några hundra meter bort och
väntar på vår mat: jag ska ha stek, Camilla ska ha anka och Saba ska
äta svagt kryddad Nasi Goreng. Just nu går Camilla runt med Saba så
att hon ska distraheras lite och inte bli så ledsen över att vara
sjuk och trött.
Imorgon har vi inte så många planer inför än, utom att vi har
telefondejt med Sollentuna. :-)
Vi hoppas Saba ska bli bättre efter natten, hon känns lite lite
bättre idag än igår.
Scrub
Idag har jag varit på spa och fått full behandling. Massage, body
scrub och flower bath. Mycket uppfriskande. Efter det har vi ätit
lunch och nu sitter jag på verandan. Saba och Camilla sover och det
har just börjat regna (syns det på bilden? Man borde se prickarna i
poolen.)
Jag läser Ingvar Carlssons memoarer, intressanta. Han verkar vara
väldigt besviken över sin tid som partiledare och statsminister. Sida
upp och sida ner om hur orättvisa alla är och hur omöjligt det är
att göra alla nöjda. Jag tycker tonen är ovanlig för memoarer av de
som varit nummer ett ( statsministrar, presidenter etc.), de brukar
vanligtvis vara väldigt nöjda och stolta över sin gärning.
Det riktigt spännande har dock inte kommit än, vad han tyckte om
Kjell Olov Feldts "alla dessa dagar".
fredag 26 mars 2010
Delfiner
torsdag 25 mars 2010
Lat morgon i villa putri
Igår reste vi upp till Lovina på norra Bali, resan gick bra och när
vi kom fram så var vårt hotell över förväntan, en paradisisk
idyll. Idag har vi haft det så härligt! En lång sovmorgon, frukost
och mys. Camilla har varit på spa och fått massage, body scrub och
badat i blomstervatten. På eftermiddagen bokade vi delfinutflykt till
imorgon samt köpte simkort: nu kan ni alltså ringa till våra lokala
nummer om ni vill: 081239522962 eller till 081239522982.
Nu går vi och lägger oss tidigt eftersom delfinsafarin börjar
klockan 6 imorgonbitti.
Bilden nedan är från hotellets pool i barnändan.
Måne och sol
Planen för tisdagen var att gå upp tidigt, äta frukost ute, gå i någon affär och sedan åka tillbaka till lunch och hänga vid polen. Sedan iväg på middag tillsammans med Christel, Micke och Adela. Vi försov oss och när vi gick upp stod vår landlady Grace och ville göra i ordning det jag köpt dagen innan för att äta frukost. Vi hade tänkt det till onsdagen innan vi skulle kuska över ön till nästa boende men vi ändrade planerna och åt en väldigt mysig frukost på altanen igen.
Sedan åkte vi till en affär som sålde somriga linnen och liknande och provade. Jag lite kort och Camilla lite längre. Efter det lunch på en mysig bar och sedan åkte vi till Carrefour för att köpa blöjor och lite annat. Väl där såg vi att de billigaste mobiltelefonerna kostade 250 kr så vi köpte en varsin, nu ska vi bara hitta simkort så är vi ready set go.
Hem efter supermarketen och vila och äta och bada lite sedan iväg igen för att träffa Christel, Micke och Adela. Christel var i Singapore samtidigt som Camilla, hösten 2003, men de kände inte varandra då. Båda kände dock Cissi som sammanförde oss när det visade sig att vi alla skulle till Bali vid samma tid.
De bodde väldigt fint nära havet och vi satt lite i deras villa och pratade och sedan gav vi oss av till stranden och åt grillad fisk och skaldjur (ja alla utom jag då) vid ett bord på stranden till vågornas brus. Jag gick ner till vattenkanten någon gång med Saba och kom att tänka på psalmen som jag förknippar så starkt med svenska kyrkan i skog “måne och sol, vatten och vind”, byt sol mot våg så var det en exakt beskrivning av känslan, fin och mäktig.
Som vanligt kommer bilderna senare.
tisdag 23 mars 2010
Lång promenad
(blev visst lite fel tidigare här)
Igår (måndag) åt vi en mysig frukost på altanen i vårt boende, sedan blev det bad i poolen!
Efter en liten siesta så bestämde vi oss för att ge oss iväg på en promenad, fixa lunch och allmänt rekognocera lite grann eftersom vi inte sett något av omgivningarna. Vi gick en sväng och hittade ett hotell där vi åt lunch, efter lunchen ville vi gå lite längre, kanske ner på stan och titta. Den bild vi fått av Seminyak innan var att det skulle vara en liten pittoresk konstnärsstad där man enkelt skulle kunna flanera och att den villa som vi hyrde in oss i låg på kort gångavstånd rån centrum. När vi kom ut ifrån det som senare visade sig vara ett sorts gated community för vår villa andra villor samy hotellet så kom vi på en tungt trafikerad väg, två filer inga trottoarer ingenstans att gå överhuvudtaget och massor av bilar och mopeder/skotrar/motorcyklar. Ett ihärdigt tutande och en väldigt aggressiv körstil hos de flesta, samt lite speciell syn på säkerhet. Vi såg bland annat en kvinna, som såg ut som en turist, komma utrullande ur ett hus på en moped, hjälm på huvudet och oskyddad bebis på magen i en sele. Vi vände snabbt tillbaka innanför grindarna.
Sdan bestämde vi att jag skulle ge mig ut och rekognicera samt försöka få tag i frukost till dagen efter, kontanter samt ett simkort till Camilla. Jag bestämde mig för att ge mig av till fots för att få en känsla av hur det såg ut runt omkring. Jag gick en bit och såg ett flertal stånd längs vägen där de verkade sälja simkort men hittade ingen ATM förän efter kanske tjugo minuter. Stadd vid kontant kassa tänkte jag göra slag i saken men då kom inga mer simkortsstånd.
Mitt egentliga mål var Bali Deli som vi hoppades skulle ha en massa smaskigheter som man kunde göra frukost på. Jag gick och hick men fick till slut ge upp, avstånden var betydligt längre än man kunde tro från kartan. Jag försökte vinka in en taxi men det verkade stört omöjligt så tillslut gick jag in i en restaurang och bad dem ringa på en åt mig. Med taxin åkte jag till en svindyr amerikansk seven-elevenliknande affär och köpte frukostgrejor sedan åkte jag hem.
Gubbe som jag passerade på min promenix
På kvällen åkte vi till en japansk restaurang. God mat! Efter halva måltiden kom en i personalen och snodde åt sig Saba. De gick runt i lokalen och tittade på grejor och efter ett tag försvann de. När vi sen skulle ge oss av kom hon ut ur köket med de mest bedårande pippi långstrumptofsarna. På kvällen skypeade vi med Sabas mormor. Bra slut på vår första dag på Bali.
måndag 22 mars 2010
Lite efter
Fredag
I fredags var vi alltså först upp på handelsbankens kontor här i Singapore och sedan gick vi på lunch med några arbetskamrater till Camilla. Vesa, Margareth och Linda hette de. Vesa har ni sett i ett tidigare inlägg.
Efter lunchen var vi på väg hem när vi blev stoppade av ett skyfall som fick oss att söka skydd på en utomhuservering under ett tak i presenning. Camilla och jag drack kaffe och sedan ett glas vin medan Saba sov och regnet smattrade mot plasttaket.
När det kom ett uppehåll så åkte vi hem och vilade. På kvällen skulle vi träffa en vän till Camilla som heter Rohaya. Vi sågs vid hennes jobb för hon ville visa sina nya lokaler. Hennes företag hade fixat sitt kontor i en stil som nästan påminnde om ett vernissage, stora påkostade tavlor i en väldigt ren och vit miljö. Det var lite häftigt också att vara så högt uppe, jag tror att vi var på 34:e våningen eller något sånt.
Lördag
På lördag var det som sagt svensexa för min del och Camilla och Saba var hemma. Egentligen var planen att vi tre skulle på en lunch hos en kollega till Camilla som heter Clara, men Camilla fick lov att ställa in för hon mådde inte bra. Hon har haft en illasinnad hosta i ett par veckor nu och under slutet av förra veckan kändes det som den blev värre och att hon också fick lite feber. Även Saba hostar en del på morgnarna. Så Camilla gick till doktorn på Lördag och fick en engångskur antibiotika.
Söndag
På söndagen var jag lite trött efter gårdagen som slutade sent. Jag och Alistair tog det lugnt med alla döttrarna hemma på förmiddagen medan Camilla och Lotta åkte iväg och fixade naglarna på fötter och händer. Efterdet möttes vi alla upp för koreans barbecue vilket var väldigt gott, Saba gillade både biffen och fläsket, men mest gillade hon fiskkakorna som serverades som tilltugg.
På söndag eftermiddag åkte vi till ett pariserhjul här i Singapore där man kommer upp väldigt högt och kan se ut över hela staden. Det var häftigt. Saba gillade det verkligen, att stå och luta sig mot glasväggarna att titta ner!
Sedan var det hem och packa för att ta flyget till Bali. Stressigt värre blev det på slutet och vi fick betala 100 kr för två kilos övervikt, men tillslut kom vi iväg. Det var en häftig resa med Airasia. Det var billighetsflyg av ryanair-modell men eftersom planet vi flög i var splitternytt så kändes det väldigt lyxigt. Speciellt badrummet med skötbord var uppskattat av både mig och Saba. När vi sedan landade var Saba det mest kvittriga man kan tänka sig och charmade alla på vägen ut. Efter en bilresa i mörker med en förare som dels inte hittade fram och dels inte hade nummret till dit vi skulle och dels inte kunde engelska så landade vi till slut i Graces villa. Mystisk känsla var det att gå och lägga sig i ett upplyst sovrum i ett land som man inte sett någonting av. Desorienterande nästan.
Måndag
Nu imorse sken solen, vi fick frukost på altanen och sedan badade vi i poolen, vilket Saba tyckte var fantastiskt roligt. Sedan fick hon mjölk och sedan så somnade hon, och här ligger vi på sängen, hon sover och jag skriver. Mamma Camilla är kvar ute vid poolen.
När Saba vaknar ska vi ta oss ut på byn och se om vi kan hitta någon lunch.
Vågmaskin
Vågmaskinen var som en liten inplastad vattenrutchkana där vattnet
sköts uppåt. Man startade längst ner och försökte alltså surfa
på vattnet som forsade mot en. När man föll så transporterade
vattenstrålarna upp en högst upp där det fanns en platå som man
steg av på.
söndag 21 mars 2010
Svensexa
Igår blev jag medbjuden på en svensexa som Alistair skulle på. En
kille som hette Matt gifter sig om en vecka och nu skulle killgänget
fira av honom.
Sexan började redan på morgonen med golf men jag anslöt inte
förrän efter lunch då det var surfning på en artificiell våg. Det
var spännande och roligt (se bild i nästa inlägg).
Resten av kvällen var rätt standard men blev lite sent. Nedan ser man
gänget som var med, alistair är fyra från vänster och femte från
vänster är Matt som gifter sig.
fredag 19 mars 2010
Vesa
Camillas kollega Vesa ( i urcool Gordon Gecko stass) tog hand om oss
över lunchen tillsammans med Margareth och Linda.
torsdag 18 mars 2010
Changi Goal
från igår. Saba skrotade runt och var på gott humor. Därefter gav
vi oss i väg med taxi till Changi prison museum. När jag var en tolv
tretton år började jag läsa böcker av James Clavell. Först var det
Shogun, men sen blev det fler böcker av honom och bland annat boken
fånglägret, eller King Rat som den heter på engelska.
Den boken är en självbiografi över Clavells tid i krigsfångelägret Changi. När
jag insåg att det var i Singapore som boken utspelade sig blev jag
sugen på att se fånglägret om det fanns kvar. Det gjorde det inte,
men ett museum om lägret fanns det och dit åkte vi.
Både Camilla och jag gillade museet och saba var en ängel under tiden
vi var där.
Efter en inte så minnesvärd lunch bredvid museet fortsatte vi vidare
till goodwood park hotel. Det var där Camilla bodde när hon arbetade
här och det var där vi hade bokat afternoon Tea vid 14. En fantastisk
buffé med snittar och bakelser tillsammans med lyxig champagne och
gott te. Eftermiddagen blev perfekt efter att Saba vaknat alldeles
gosig och kvittrig.
Sen gick vi och tittade på den byggnad Camilla bott i. Efter det lite
shopping och sedan tillbaka hem. Nu ligger jag och skriver det här i
soffan i vardagsrummet medan Camilla duschar Saba
Durian
Idag har vi hängt med Camillas gamla chef Pricilla hela dagen. Hon kom
och hämtade oss vi ett och tog oss till en kinesisk restaurang på ön
Sentosa.
Det var väldigt gott.
Sedan vidare till china town för en promenad bland stånden och ett
besök på chinese heritage centre där de har en utställning kring
hur kinesiska imigranter hade det på 1800-talet. En grym historia. Det
var dödsstraff på att ge sig av från Kina, de som undkom fick ett
hårt och fattigt liv i Singapore. Opium och spelmissbruket var utbrett
och under ett par år spred sig könssjukdomar med en väldig hastighet
genom de bordeller som låg i staden.
Efter CHC åt vi en lite mystisk kinesisk efterätt i ett stånd. Allas
var olika, men min bestod i alla fall av is, mango, någon slags
gelatinartad massa och sojabönor. Väldigt speciellt men inte helt
oävet. Jag år inte upp allt dock.
Vi köpte, eller snarare fick av vår snälla ciceron Priscila, en söt
liten guldklänning till Saba.
Dagen slutade med att vi tog oss till ett fruktstånd för att jag
skulle få smaka Durian, frukten på bilden nedan.
Det är Singapores surströmming, luktar fruktansvärt och smakar
nästan lika illa. Durian är inte tillåten att ta med sig på bussar
och i taxis i Singapore. Jag åt lite. Shopägaren sa att det var en
söt frukt han valt ut, gjord för att vara acceptabel för nybörjare.
Nöjd med att jag åt. Inget jag skulle pröva igen.
Kram och godnatt!
onsdag 17 mars 2010
onsdag morgon
Igår kväll kom vi fram och träffade Lotta och Alistair och deras barn Stella och Saskia. Vi åt och pratade lite och sedan gick vi och la oss. Trevligt,trevligt.
tisdag 16 mars 2010
Sitter och tittar på bilder från förra våren, när Saba låg i magen fortfarande, några veckor innan hon föddes. Det var en så fin vårdag.
Här stängde Kulagården och efterträddes av Lennströms och co, mysig fik. Varma scones på helgerna.
Glassarpappa in spe. Förväntar mig det där vädret när vi kommer tillbaka.
Utomhusjobbarna förtjänar verkligen de här dagarna.
Här tänler jag alltid att jag skulle äta en korv, men jag har inte lyckats passera när det är öppet.
Tinells fik, fantastiskt mysigt! Urschysst personal, god mat. Bästa var omelett menyn som serverades på söndagar, med en stor omelett, sallad och varm smörgås med ost och skinka på. Efter det våfflor. Personalen var bara killar och såg ut som de höll på med kampsort. Väldig besvikelse att de stängde. Nu ska Waynes Coffe öppna i lokalerna. Kan man tänka sig något tråkigare?
I luften
Babycot
Vi sitter pa planet fran Frankfurt nu, sedan en 80 minuter. Ater
snacks och dricker mineralvatten. Ett lugn ligger over min stol. Saba
sover och var mat ar pa vag in.
Dagen har varit hektisk. Imorse var jag till tandlakaren for en tand
som gjorde ont. Jag ville inte behova atgarda den under resan om det
skulle bli varre. Det var tur att jag gick! En fyllning hade gatt
sonder och holl pa att falla isar.
1500 fattigare men med en tand sa gott som ny gick jag hem och rakade
mig och dushade mig och Saba. Resten av förmiddagen var ett enda
fixande. Camilla ritade en valdigt traffande teckning over hur vi
sprang runt runt och stadade och packade.
Vid halv tre planerade vi att aka men det blev snarare kvart over tre.
Taxiresan blev ljudlig, ungefar vid Frosunda bestamde sig Saba for att
hon inte ville sitta i bilstolen. Min Iphone klarade till slut skivan,
spelade Kent, Sverige for henne och da somnade hon.
Flygresan Arlanda Frankfurt gick bra. personalen var valdigt gulliga
och Saba var bedarande.
På Frankfurt hade vi tre timmar, gott om tid trodde vi. Hmm, sa blev
inte riktigt fallet.
Lang vag att ga. Mycket handbagage. Stop for mat. Ingen barnstol.
Dotter som inte ville sitta still. Allman trotthet och huvudvark.
Gullig liten eritriansk servitor som blev betuttad i Saba. ilsken Saba
som inte vill bli hallen av gullig servitor. annu mer gaende. Ny
sakerhetskontroll! Varfor? YTTERLIGARE gaende. Kissnodig. Framme.
Boarding. Trott Saba. Ammning. Sovande Saba.
Babycot som vi bestallde tycks fungera utmarkt. Rekommenderas!
Nu vill jag bara att maten ska komma sa jag kan ata och sedan somna.
måndag 15 mars 2010
Sista morgonen
I eftermiddag reser vi! Nu sitter vi uppe och myser, Saba vill inte
sova mer men är fortfarande pomsig. Snart ar det morgonammning.
Kram
torsdag 11 mars 2010
Vintervy
Den här bilden ska jag titta på om en vecka, och försöka minnas hur
kallt det var om fingrarna nar jag skrev den.
tisdag 9 mars 2010
4 dagar kvar
Måndag är över, har hunnit ungefär hälften av vad som stod på
schemat. Fyra dagar kvar nu. Overkligt.
































