Kindness of strangers

I torsdags kom en okänd kille fram till oss och ville ta bilder på
oss, han visade oss bilderna i sin kamera och sa sedan att han kunde
ge oss bilderna via epost om vi gav honom vår adress. Nu kom de!
Roligt! Tack så mycket Gaurang Ganeriwala.

Back in town!

Nu är vi tbx i Stockholm, å våren är här!! Underbart.

För övrigt..

Är det fantastiskt här. Vi är på ön Nusa Lembongan, strax söder om Bali och vi bor i en bungalow uppkrupen på berget varifrån vi har en helt spektakulär utsikt. Vi åt just frukost på balkongen. Den var väl inte den bästa vi haft här men utsikten kompenserade. :-)

Slut på snabbt uppladdade bilder

Idag (lörd 17 april) pajjade jag min iphone, så nu blir det inga mer snabba upplägg på bloggen med bilder. Vi skulle ta public boat från Sanur till Nusa Lembongan och jag hade telefonen i shortsfickan efter att ha tagit en bild på Saba och Camilla. När jag sen skulle vada till båten med våra väskor så kom en stor våg och dränkte mina shorts. När jag sen tog upp iphonen en stund senare (jag glömde att den var där) så var den alldeles varm och blev varmare och varmare för att sedan svalna av. Den gick inte att knäppa på. Jag har nu på kvällen tiggt till mig torrt ris som jag lagt i en plastpåse tillsammans med telefonen. Det är nog kört, men det skadar ju inte att försöka.

Rabarber i regnskogen!

I regnskogen på berget Batukaru

Här uppe i regnskogen på berget Batukarus sluttningar är det som att komma till en helt annan värld. Vi har utsikt ut över hela södra Bali och ser ända bort till havet. På en promenad i regnskogen idag pekade vår guide ut var och varannan växt som något man känner och inte känner till, och vi blev ideligen överraskade. Tänk vad mycket gammal kunskap som finns om hur alla olika plantor ska användas. Vi såg kaffebönor, hallon, durian, kakaoplanta, rabarber, bananer, bambu, teak, lianer mm. Berget Batukaru är för Balineserna ett heligt berg och det mest bördiga på ön på grund av rikliga regn. Därför finns det flera tempel på berget bland annat ett längst upp på toppen. Man tror ju att ett tempel ska vara åtminstonde en byggnad, men två tempel som vi gick förbi på vägen var bara minihus, som små altare.

När vi kom hit till ecolodgen igår stannade bilen utanför några hus dit vi trodde vi skulle, men i stället började vi promenera iväg en lång bit längst med sluttningen och började efter ett tag skämmas rätt rejält över all vår packning. Vi har en hel del med tanke på att vi har med vagn, bilbarnstol, blöjor, välling, kläder för strand stad och berg för oss tre plus att vi gjort endel shopping. Vårt hus som vi kom fram till var i alla fall det mest fantastiska, med veranda ut mot den magnifika usikten, stort rum och ett badrum som är halvt utomhus med öppningar mot bergen och skogen. Lite liknande känsla som vårt boende i Masai Mara i Kenya och ett av ställena vi bodde på i Gambia. Efter en stund kom vårt bagage. Några små tjejer som bar våra tunga resväskor på huvudet ner längst med sluttningen till vårt hus!! Då skämdes vi ännu mer över alla våra saker.

Så vårt hus är jättehärligt. Enda minus är att det inte finns nåt staket på verandan. Och Saba är just nu väldigt ivrig på att träna sin nya färdighet att klättra upp och ner för trappor och andra kanter. Vilket inte är alls någon bra kombination eftersom det är rätt ordentligt brant nedanför verandan. Men vi är mycket uppe i huvudbyggnaden ändå där de har en kombinerad matsal och vardagsrum där det är jättemysigt att bara slappa och där Saba kan krypa omkring som hon vill. (Förutom in i köket där de håller på och fixar med maten, och där är det förstås också absolut roligast..)

Hanoman-den goda vita apan

Titta vad fin Camillas teckning blev! Han ser lite ruskig ut men är en
av de goda enligt hinduisk tro.

Målarkurs

Camilla tog en kurs i balinesisk teckning, håll med om att det ser ut
som en skön kurslokal!

Balinesisk dans

Idag på morgonen var vi tillbaka vid Arma för att se barn träna på
balinesisk dans - det var fantastiskt!! Här är några av de äldre
tjejerna som dansade.

Ubudlördag

Idag har vi varit på Arma museum. Camilla har bokat in sig på en
målarkurs till imorgon. Sedan var det lunch, Saba åt grillad tonfisk
och potatismos. Efter det köpte vi ett överkast till vår säng hemma
och en leksak till Saba. Efter det gick vi till monkey forrest och
tittade på makakaapor och häftiga statyer som den i set här
inlägget.

Ubud

Nu är vi i Ubud. Otroligt vacker och mysig stad. Igår kväll när vi
kommit gick vi på en traditionell dansuppvisning som Saba blev helt
upppslukad av. Nu är det lunchdags och vi han just in innan ett
åskregn började forsa ner.(syns i bakgrunden)

Sugrör

Saba har lärt sig dricka med sugrör, är inte det häftigt?!

Vi flyttar på oss

Vi lämnar gili trawangan med fast boat. Nästa stopp är Ubud och
hotellet ubud bungalows.

Framme!

Nu är vi framme på Gili Trawangan, paradisön. Varmt och härligt.
( kalendern till höger uppdaterad också om ni vill se våra planer)

Domenica Italiana

Idag har vi bytt hotell och vi bor numer på “Dream Village” som ligger en bit norrut på ön där det är lite lugnare. Hotellet drivs av italienaren Angelo som bott och verkat på ön i ett tjugotal år. Lunch och middag har vi tagit ännu en bit norrut på Blu d'aMare (det är en italiensk ordvits, havet är Mare, blu är färgen på havet, blu d'amare betyder blått att älska). Båda gångerna fick vi den italienska påskakan Colomba som jag i vanliga fall brukar tycka är rätt torr och tråkig, men här var den bra. Kanske för att den var hembakad. Middagen var, liksom de tidigare middagarna tillsammans med Christel, Micke och Adela.

Allt har varit väldigt mysigt och lugnt utom att vår dotter hade en lite hård mage som är både smärtsamt och tröttande för en liten bebis. Nu ligger hon här bredvid mig i sängen och sover väldigt djupt och vi är i valet och kvalet: ska vi väcka henne så att hon kan få sin kvällsamning och kvällsvälling eller ska vi låta henne sova.

Vi har både AC och fläkt på eftersom Angelo och hans personal var otroligt övertygade om att de myggspiraler som vi köpt och som vi brukar ha tänt på kvällen utanför våra rum var mycket skadliga för små arn. Är det så? Har ni hört något om det? Jaja, vi tog det säkra före det osäkra och lät bli att tända spiralen och nu kör vi fläkten på Angelos inrådan eftersom den ska vara bra för att hindra att man blir myggbiten.

Nu måste jag sova.

Vy innifrån vår bungalow på eftermiddagen

Internet

Vi har sakta färdats mot sämre och sämre uppkoppling mot nätet.

Bra

Under de första fem dagarna, när vi bodde hos Lotta och Alastair så hade vi deras bredband med trådlös uppkoppling som var så snabb så jag utan problem kunde se det senaste avsnittet av Lost streamat.

Inte riktigt bra

Sedan bodde vi på hotellet Grace´s Villa. Där fanns det ett trådlöst internet som fungerade relativt bra. Bara det att Grace, som var sjuttio år tyckte att det var bäst att ha det avstängt och så fick man gå till henne och säga till när man ville använda det. Jag vara lite irriterad sista kvällen då jag tänkt skypea hem och vi kom tillbaka rätt sent från vår middag och hon hade stängt av internet för dagen.

Ett litet plus för den här tiden i Seminyak var att förutom hemma i Grace´s Villa så fanns det gratis trådlös internet på de flesta restauranger.

Ännu lite sämre

Väl uppe i Lovina, på Rambhutan boutique hotel var det trådlösa internetet långsammast dittills och det var inte gratis. Man fick lov att köpa ett lösenord för 100 000 Rp (80 svenska kronor) som gällde för sex timmar. Under vår vecka där gjorde vi av med fem eller sex sådana koder.

Sämst

På paradisön Gili Trawangan blev vi informerade om att ett tio timmars kort för trådlöst internet kunde köpas för endast 55 000 Rp, vilket jag tyckte var strålande, lät ju både billigare och bättre, speciellt som de koder man fick enligt uppgift skulle kunna gå att använda över hela Indonesien. Det visade sig dock lova betydligt mer än det kunde hålla. För det mesta kom vi inte ens in på nätverket. När vi väl gjorde det så var det olidligt långsamt. När vi sedan skulle byta hotell så hoppades jag att det skulle vara bättre där, men väl på plats visade det sig att de hade exakt samma system. :-(

Jaja, annars har vi det bra. Mer inlägg kommer senare. Om vi hittar en uppkoppling.

Vi lämnar Lovina

Det här skrev jag i förrgår så rätt datum är egentligen 31 mars, men eftersom internetuppkopplingen inte alls funkar lika bra här har det tagit lite tid att få in den på bloggen.

31 mars
Just nu sitter vi i bilen på väg från Lovina till Padangbai. Vi ska stanna en natt i Padangbai och sen ta färjan till Gili Trawangan i morgon bitti. Vi är redan en timme försenade pga att vi skulle stanna i Singaraja för att köpa några saker som vi inte hittat i småbutikerna runt Lovina: blöjor, katrinplommon, tandtråd, myggspiraler. Det borde inte ha tagit en timme,,, men innan man förklarat för butikspersonalen vad man vill ha och de har förstått och sen försöker hjälpa till att hitta det trots att det i slutändan ofta inte finns så tar det sin lilla stund. Framförallt tack vare att de är så otroligt hjälpsamma och gör allt för att hitta en lösning. Och det är ju väldigt gulligt av dem men lite frustrerande när man har bråttom. De verkar ha hur mycket tid som helst eftersom de säkert är tio om inte tjugo expediter per kund. Så känns det i alla fall. Man kan undra hur mycket lön de egentligen har med tanke på att det samtidigt är så få kunder i dessa affärer. Till slut fick vi i alla fall tag på allt utom katrinplommon, efter att ha stannat i två olika affärer. Men vi hittade lite päron i stället som ju också ska sätta fart på magen.

Vi åker på en väg som går längst med stranden utmed Balis norra kust. Här uppe är sanden svart och överallt ligger små fiskebåtar i vita, gröna, röda och blå färger. I stället för köl har båtarna en bambustock på vardera sida nån meter utanför båten för att balansera de smala båtarna som i övrigt ser ut ungefär som kanoter. Det är likadana båtar som vi åkte på delfinsafari och snorklade från.

Det är otroligt vackert längst med vägen. Deras hus ser ut som små tempel med sneda tak med tegelfärgade takplattor och små drakar i hörnen som pekar uppåt. Fönster och dörrar är utsmyckade med vackra träsniderier och de har gudomligt vackra trädgårdar med blommande träd, frangipani, lotus, hibiskus, och blommor, små fontäner och skulpturer. I var och varannan husknut finns små husaltare, ofta med elefantguden Ganesha. Två gånger om dagen ger de gåvor i handvikta små lådor och strutar gjorda av bananblad med blommor, rökelse, mat och dryck. Ofta ris och kaffe. De är som små vackra konstverk i fantastiska färger, som ligger vid gatkanter och trottoarer. Ibland högvis. Man försöker gå försiktigt så att man inte råkar kliva på dem så att de blir förstörda, men de själva verkar inte bry sig så mycket om det. De har också en typ av dekorationer längst med vägen utanför sina hus som ser ut som stora vackra kastspön nedstuckna i marken. Flätade av nån typ av strå eller vass och längst ut på “snöret” hänger som ett litet hus. Jag tror att man har möjlighet att få se hur de tillverkar dem på ett ställe vi kommer bo på senare uppe i bergen.

Nu sover både Saba och Isak i baksätet. Saba i sin bilstol som vi är så glada att vi har med oss. Vi kan inte ens tänka oss hur det hade varit utan den. Om man tex skulle ha haft henne i sele på magen i bilen så hade hon ju blivit tokig efter 10 min, och man själv också och båda helt kokheta. Men framförallt för att hon ska åka säkert förstås. Och tyvärr så blir hon helt kokhet i stolen också. Men oftast sover hon. Här åker de med sina småttingar i knät på motorcyklarna, ibland med hjälm men oftast inte.

Vagnen som vi köpte funkar också jättebra och Saba tycker att det är så spännande att sitta framåtvänd och titta på allt som händer på gatorna. Ibland kanske lite väl spännande. Hon hinner knappt med att vrida huvudet efter allt hon vill titta på. Motorcyklar, hundar och katter var mest spännande i Lovina. Hennes förkylning är mycket bättre nu även om hon fortfarande hostar endel på natten och är lite snorig. Myggbetten ser också bättre ut nu. De senaste nätterna har vi fått myggspiraler att ställa utanför dörren till huset och det känns som det funkat bra. Så det var en anledning till att vi ville åka till affären så att vi kunde köpa med egna om det inte finns på Gili Trawangan. Saba är duktig på att dricka ordentligt men ändå har hon varit lite hård i magen trots att hon äter fullkornsvälling morgon och kväll och oftast gröt på eftermiddagarna. Hon äter bra av vanlig mat också. Avocado, ris, korvar, köttbullar, nasi goreng, fisk, bröd, frukt, potatis... I början verkade hon inte ha så mycket aptit i värmen men nu är det inget problem längre.